SaraShiny

Hej bloggen, 

 

Senaste inlägget var i februari, har inte haft tid eller lust att skriva. Tror inte jag kommer skriva mer än högst sporadiskt efter dethär inlägget heller. Detta är för att skriva av mig, kanske fastnar vanan att blogga igen, kanske inte. 

 

Anledningen att jag skriver nu är för att jag vill börja året fri. Många som känner mig skulle beskriva mig som stark, envis, ibland hänsynslös, känslokall. Jag har alltid haft svårt att förmedla känslor på "rätt" sätt, vilket i många situationer leder till att jag hellre stänger av helt. Eller släpper allt löst vilket skapar ett förvirrat, många gånger överväldigande känslokaos. När jag gör det sistnämna är jag trygg, trygg med den jag låter se mitt kaos. Men oftast håller jag det mesta inne, vill inte visa mig svag, känslig. Man kan försöka analysera det, hitta källan, men jag vet helt ärligt inte om det finns någon. 

 

Jag lider av ångest på grund av hur jag hanterar mina känslor och tankar, bara att skriva detta ger mig ångest. Jag känner trycket över bröstet komma krypandes. Oftast slutar det där, men det händer att det blir för mycket, paniken väller fram, tar över.

 

Panikångest, inget ämne man gärna tar upp, när tar man ens upp det? Hej, jag lider av panikångest, vem vill ta det samtalet? Att hantera en person som får sån svår ångest att denne inte får luft, gråter och faktiskt mår fysiskt dåligt är inte det lättaste. Jag personligen tror inte det är något jag skulle klara det på ett bra sätt. Men så är det och det är något jag jobbar med och något jag vill jobba med. Jag är medveten om detta, medveten om att det inte behöver vara såhär. Medveten om att det finns alternativ. 

 

Ångest är inget ovanligt. I en värld där alla hela tiden visar upp sin perfekta sida på sociala medier och till världen utåt är ångest fullt naturligt. Ingen kan leva upp till andras bästa sidor hela tiden. Alla har problem även de som verkar ha det mest perfekta livet. För den som känner igen sig även det minsta skulle jag rekommendera att läsa Michaela Fornis bok 'jag är inte perfekt tyvärr'. Den har hjälpt mig och kommer fortsätta göra det.